Igår framför Bolibompa passade jag på att klippa håret på hela familjen, plus syrran.

K fick klippta toppar och rakad nacke. Han har mycket hår nedanför hårfästet som bara är fjunigt och blir max 2 cm långt, så det rök. Och jösses vad mycket snyggare det blev! När jag dessutom klippte topparna så såg håret helt plötsligt fräscht ut. Riktigt bra!

A fick luggen klippt. Tyvärr lyckades jag inte bibehålla formen, utan luggen blev rak. A blev iaf nöjd, och det är väl huvudsaken-

V fick håret lite kortat för att få bort spretet. Tyvärr lyckades jag göra det alldeles för kort, så jag är lite ledsen. Han blev söt, men jag hade velat behålla längden lite mer. Tack och lov växer hår ut igen, och V verkar inte missnöjd.

S hade jag egentligen inte tänkt klippa, men han klättrade upp på pallen och skulle absolut få håret klippt, så jag jämnade lite runt öronen och jämnade till tuppkammen mitt på huvudet.

Sen passade jag på att klippa mina egna toppar också.

Allt framför Bolibompa hemma i vardagsrummet, undra hur många hundra vi sparade in på det?

Jag förstår inte varför det alltid ska bli så stressigt när man ska ha kalas. Hela den här helgen är full med kalas eftersom V fyller 3 år imorgon.

Lördag 15.00 kommer släkten och ska fira. Innan dess ska vi hinna baka lussebullar, städa köket, hallen, barnrummet, toaletterna och sovrummet, dammsuga, duka och duscha. Och gärna hinna fira V lite själva med varm choklad och paketöppning.

Sen behöver vi nog inte göra så mycket på lö kväll, utom att göra det vanliga plocket, betala räkningar och titta på "Stjärnor på is".

Söndag kl 10 kommer Vs kompisar, totalt 6 barn med föräldrar, men eftersom de kommer efter släkten så behöver jag inte städa innan, däremot plocka fram och duka osv. Efter kalaset krävs det nog mer städning dock...

Kalaset kommer förresten gå i "Nalle Puh"-tema. V är inne i en rejäl "Lalle Puh"-period just nu. Förutom det kommer vi inte göra nåt avancerat. Jag funderar på fiskdamm dock, men vi får se.

Jag får väl erkänna det då. Jag har blivit bloggberoende.

Dels är det vansinnigt roligt att skriva i bloggarna (den här och zandramapyssel) och dels är det fruktansvärt beroendeframkallande att läsa bloggar. Min bloggbevakningslista blir längre för varje dag. Jag är förtappad!

Gissa vad jag har lärt mig idag?

Och gissa vem som äger den här skönheten?

Idag på bussen hem från simmet med barnen står det en mamma med ett barn precis brevid mittendörrarna på bussen. Barnet står och viftar lite med en skjärtlapp ganska bra utom räckhåll för övriga passagerare, således tycker inte jag att det gör så mycket. Efter ett tag så tror jag att mamman ber barnet att sluta, vilket barnet inte omedelbart gör, och då häver en av medtrafikanterna ur sig (kvinna, ca 28-30 år):

"Nu ska du lyssna på din mamma! När hon säger åt dig att sluta så måste du lyssna!" Så långt allt väl, det kan göra rätt bra effekt, och kan vara rätt skönt om någon annan också säger till ens barn. Men fortsättningen, som också är riktad till barnet är:

"Ja, det är bra att din mamma tog ifrån dig skjärtlappen nu! Det skulle jag ha gjort för länge sen!" Med betoningen på att mamman är en fruktansvärt dålig mamma. Man verkligen ser hur mamman känner sig värdelös och skäms och önskar sig bort all världens väg, samtidigt som hon antagligen blir arg på den andra kvinnan. Efter en kort stund säger ytterligare en trafikant att det är bra att någon mer säger ifrån. Då kan inte jag hålla mig längre och säger:

"Fast jag tycker att det är bra om man pratar direkt till personen man syftar på istället för indirekt genom barnet!" Jag tycker det är fruktansvärt fult att indirekt säga till någon, särskilt när man går genom ett barn (i det här fallet inte äldre än max sju år) och speciellt när personen står brevid. Mamman riktar en blick åt mig som jag tolkade som ett tack, men fick svar av den första kvinnan att jag minsann inte hade nåt med det att göra, varav jag förklarade att jag tycker att det är trevligare om man pratar direkt till den person man menar. Sen var det dags kliva av, och önskar, faktiskt uppriktigt, en trevlig kväll. Då får jag till svar:

"Ja du också, lilla vän!" Personen var alltså max 4 år äldre, betydligt smalare och ungefär lika lång som mig, och jag fullkomligt hatar att bli kallad "lilla vän" eller "lilla gumman", och jag vet att de som använder dessa maktfraser bara gör det för att de inte har nåt mer att säga, och gör det för att hävda sig själva. Jag svarade med att jag inte vet om jag inte känner mig så liten varav hon kommer med en kommentar om min mössa, typ att jag ska ta av den så jag syns bättre. Vad det nu har med saken att göra?

Frågan är då om jag borde ha gjort som Svensson och bara ignorerat vad kvinnan sa, och sen känt mig skithemsk för att jag inte sa nåt. "Hör inte, ser inte, pratar inte" eller "En svensk tiger", men nej, det är nog inte riktigt mig grej.

Det har varit en stressig vecka efter bröllopet. Mycket skola, och sjukdomar. K hämtade V på förksolan i tisdags efter att de hade ringt och sagt att V hade kräkt ner sig två gånger. :(

Sen fortsatte han kräka hela dagen, och kräktes sista gången runt 19 på kvällen. Igår började jag må dåligt, men jag slipper i alla fall kräka. K har varit orolig i magen, men tine mer än så, så nu väntar jag på att S ska bli sjuk också. :/

Igår var jag på PO-dagen i Sturebyskolan i Stureby. det var väldigt givande, särskilt att få prata med åk 9-elever om hur en bra lärarare ska vara. Jag blev väldigt sugen på att undervisa på högstadiet. Över huvudtaget så velar jag väldigt mycket nu om vad jag ska bli. Det finns ju så mycket kul att välja på. Men jag tror att jag kommer fortsätta med fsklärarutbildningen och tröttnar jag på att arbeta i förskolan så kan jag säkert komplettera då, eller börja på en helt ny utbildning. Tur för mig att jag inte är så gammal än...

Bröllopet blev förresten helt fantastiskt. Enda smolket i bägaren där var att så många åkte hem tidigt. Men å andra sidan kom vi tidigare till hotellet och kunde sitta där och slurpa mer champagne då. Vi har fått fantastiska bilder av vår fotograf, även om de är oredigerade ännu eftersom hon åker bort i fem veckor nu. Men någ bild ska jag väl lyckas lägga upp i alla fall.

Det var inte så många röster i förra omröstningen, men majoriteten (3 av 5) tyckte att det var bättre med bilder än utan. Så jag kommer fortsätta publicera bilder, i alla fall till vissa inlägg.

Och så är det en ny omröstning:

Vad är viktigast när du handlar och/eller lagar mat?
1. Att det går snabbt att laga

2. Att det är billigt

3. Att det är nyttigt

4. Att det är miljövänligt

5. Annat

6. Jag varken handlar eller lagar mat

Svarar ni alternativ 5 får ni gärna ge en liten kommentar också. :)

Här skiner solen, och jag ska snart till skolan. Väcktes kl sju, det är så skönt att inte behöva gå upp med barnen när de vaknar ungefär en halvtimme innan. Men oj vad trött jag var! Jag har varit helt sanslöst trött de senaste morgnarna. Ibland önskar man att det var som det var innan man hade barn, när man kunde sova till 10 utan problem när man började sent, eller inte började alls...

Kontentan är nog egentligen att jag måste gå till sängs tidigare, men oavsett sovdags så måste man väl få drömma om sovmorgnar.

Förresten så får Svante plats på Vidars förskola i januari! Hurra hurra! :D